Materialåtervinning

Jordens resurser är ändliga och vi behöver bli mer resurseffektiva. En viktig del i det arbetet är att återvinna värdefulla material i stället för att använda jungfruliga material.

Sysav materialåtervinner en stor andel av det avfall som vi behandlar och återför metaller, trä, kompost, plast med flera material sedan länge och arbetar för att öka andelen hela tiden. Vi visar även vägen på områden som textil och slaggrus där vi ligger långt framme i utvecklingen.

Insamling & försortering av textil

År 2025 ska separat insamling av textil införas i EU, vilket betyder att textilavfall inte längre får läggas i soporna utan ska samlas in i en egen påse. Detta ser Sysav som något positivt, men också som en utmaning då mängderna textil förmodligen kommer öka drastiskt samtidigt som det idag inte finns någon bra hantering för dem i Sverige.

Idag finns nämligen ingen storskalig så kallad försortering i Sverige, ett steg som är en förutsättning för att textilen ska kunna återanvändas och återvinnas på ett bra sätt. Exempelvis vill Sysav att all textil som går till vår automatiska sorteringsanläggning Siptex, först går genom en manuell försortering där man för hand plockar bort textil för återanvändning, så att vi inte river sönder och återvinner kläder som egentligen kan användas på nytt som de är.

För att på bästa och mest effektiva sätt samla in textil, minska transporterna och behålla värdet av materialet lokalt jobbar Sysav aktivt både internt och genom externa projekt, för att hitta och utveckla bra insamlingssystem och för att utreda förutsättningarna för och utforma lämpliga affärsmodeller för manuell textilsortering i Sverige.

Läs mer om Siptex

Biokol

Biokol, som kan fås via pyrolys/förgasning av organiska ämnen som trä, är ett material som har många användningsområden. Det vanligaste är att använda det som jordförbättring vid odling. När man använder biokol som exempelvis jordförbättring binds kolet under lång tid och därmed räknas användningen som en kolsänka.

Sysav undersöker möjligheterna att antingen producera biokol i en egen produktionsanläggning eller att producera substrat som kan levereras till annan aktör som producerar biokol.

Slaggrusets roll i en cirkulär ekonomi

Sysavs slaggrus är en restprodukt som bildas efter att metaller och andra material utvunnits ur bottenaskan från avfallskraftvärmeverket. Sysav undersöker olika möjligheter för att kunna använda slaggruset på ett säkert sätt, exempelvis under vägar.

Projekt sekundära ballastråvaror för hållbar anläggningsinfrastruktur

Sysav är med i ett projekt som koordineras av RISE Research Institutes of Sweden AB med målet är att öka användandet av ett antal restmaterial som ersättning för krossat berg i anläggningsinfrastruktur i stadsmiljö. Som exempelvis torg och parkeringsplatser. På grund av urbaniseringen är materialbehovet stort, samtidigt som det finns restmaterial som inte används. Förtroendet för dessa måste dock kraftigt förbättras.

Projektet antar ett systemperspektiv genom att analysera och påverka organisation, regelverk, kompetensförsörjning och ett antal hållbarhetsfaktorer. I ett första steg ser vi på energiaskor som exempelvis slaggrus.

Förväntade effekter och resultat

Med hjälp av demos och tester i full skala förväntar man sig kunna kartlägga restmaterialen och jämföra dem med de naturresurser som används idag. Man vill också ta fram metoder för verifiering av material- och produktegenskaper, skapa rekommendationer för uppdatering av regelverk med mera. Detta för att skapa trygghet i användning av restmaterialen och därmed kunna öka användandet, minska klimatpåverkan och ge färre tunga transporter i staden.

Andra arbete som görs just nu inom Sysav med slaggruset är

• Slaggens bärighet undersöks av Väg och Transportforskningsinstitutet i Linköping.
• Hälso-och miljörisker samt riskreduceringsåtgärder för anläggande av slaggrus utreds. Utredningen visar att slaggrus kan återvinnas som anläggningsmaterial i Trelleborgs hamn på ett sätt som är säkert för människor och miljö , även ur ett perspektiv om flera hundra år.
• Livscykelanalys på användning av slaggrus beräknas. Slaggrus används som anläggningsmaterial i Trelleborgs hamn medför en reducering av CO2 utsläpp med 6000 ton för det bygget jämfört med om vanligt bergkross från regionen använts.
  Olika tekniska egenskaper för slaggrus mäts i laboratorium hos RISE.
• Lämplig lagringstiden för att slaggrus ska hinna mogna undersöks. Lagringstid är normalt sex månader i Sverige men bara tre månader i Europa. Slaggruset lagras inför återvinning som anläggningsmaterial.  Det är viktigt att återvinning sker på ett sätt som är säkert för både människa och miljö. Samtidigt innebär sex månaders lagring att mycket större mängder måste lagras. Undersökningen visar att tre månaders lagring räcker för att slaggrus ska kunna återvinnas på sätt som är säkert för människa och miljö.

Effekten av slamspridning på åkermark

Projektet genomförs och finansieras tillsammans med Sysavs delägarkommuner och syftar till att studera effekterna av att sprida rötslam på åkermark.

Projektet startade redan 1981 och vart fjärde år sprids rötslam i fastställda mängder på provområdena. Inom ramen för projektet görs omfattande analyser av slammets miljöpåverkan och det har hittills visat sig att tillförsel av slam ger cirka sju procents skördeökning i jämförelse med helt ogödslad mark. Försöksserien är unik och flera specialstudier har genomförts, de senaste med fokus på mikroplast och antibiotikaresistens.

Studie av förekomst av mikroplast

Mikroplaststudien omfattade även metodikutveckling varför det var svårt att dra några säkra slutsatser. Avseende förekomst av mikroplast i slamgödslad jord kunde konstateras att normalgödslad jord inte innehöll högre halter än jord utan slamtillsats, möjliga orsaker till detta kan vara att mikroplast också tillförs från andra källor och att en viss omvandlings sker.

Studie om antibiotikaresistens

Antibiotikastudien hade fokus på eventuell spridning av antibiotikaresistens. Studien visar att användning av avloppsslam på det sätt vi gör i Sverige inte verkar medföra några uppenbara risker för utveckling av antibiotikaresistens. 

Till rapporter

Samverkan för biogödsel och biogas

Oklara regler för såväl biogas som biogödsel innebär att information och kommunikation är viktiga och Sysav medverkar aktivt i denna fråga genom att delta i Biogas Syd och Energigas Sverige.

Sysav förbehandlar matavfall som huvudsakligen samlats in från ägarkommunernas hushåll. Det förbehandlade matavfallet levereras som en bioslurry till Kristianstad Biogas där den blir till biogas (fordonsgas) och biogödsel.

Många aktörer finns också i Skånes färdplan för biogas, vars mål är att Skåne skall vara Europas ledande biogasregion 2030.