En sopsäck i skogen påverkar väl inte dig?
Det är så enkelt att låta det där glasspappret virvla iväg, att fimpa i sanden eller slänga ut läskburken genom bilfönstret. Du är inte ensam om att tycka det. För när någon börjar skräpa ner, följer andra efter. Trots att det leder till föroreningar i naturen, mikroplaster i våra hav och en skräpig miljö ingen vill vistas i. Så jo, visst påverkar det dig — och alla oss andra.
Lite skräp påverkar väl inte dig?
En enda aluminiumburk vid vägkanten påverkar.
En enda läskburk i vägkanten behöver 200 till 500 år på sig för att brytas ner och en ölburk som slängs på ett sädesfält följer lätt med skördetröskan, strimlas och packas med i halmbalar. Varje år skadas 400–500 kor av vassa föremål de har fått i sig via fodret. Många går inte att rädda. Håll naturen ren.
En enda sopsäck i en stor skog påverkar.
En sopsäck blir flera sopsäckar. När Håll Sverige Rent frågade de största skogsägarna i Sverige om nedskräpning uppgav 93 procent att de hade problem med dumpning av byggavfall och grovsopor. Soporna släpper ut miljögifter, förorenar vattendrag och skadar djur. Håll skogen ren.
En enda fimp påverkar.
En enda fimp på marken är en av de 1 miljard fimpar som varje år slängs på gator och stränder i Sverige. En fimp innehåller plast och en mängd andra miljöfarliga ämnen som kadmium och arsenik.
Cigarettfimpen är vårt vanligaste skräp och hamnar ofta i dagvattenbrunnar, följer med ut i havet och sprider miljögifter. Håll stranden ren.
Ett enda godispapper påverkar.
Av allt skräp som slängs när vi äter och dricker ute på stan och i parker kommer nästan 30 procent från godis, snacks och glass. Hela 14 procent består av mat- eller dryckesförpackningar och muggar. Tillsammans slänger vi 35 miljoner skräpföremål på marken under en vecka. Ett godispapper blir alltid fler. Håll parken ren.
En enda krossad flaska påverkar.
Det är inte bara några glasbitar. Av allt skräp som kommer från det vi äter och dricker när vi rör oss ute på stan, består 24 procent av trasigt glas. Skärvor som kan skära sönder, skada och ger en trist och obehaglig miljö. Dessutom har glas som lämnas på marken en nedbrytningstid på cirka en miljon år. Håll gatan ren.
En plastpåse på marken påverkar.
Allt skräp som hamnar på marken påverkar. Under en vanlig vecka slänger vi 35 miljoner skräpföremål i Sverige, viket motsvarar skräp till en vikt av 60 ton. Av allt som slängs är cirka 3,3 miljoner plastföremål.
Det innebär att en stor mängd mikroplast, miljögifter och tungmetaller hamnar i vår miljö varje dag. Och där våra barn leker. Håll staden ren.
Källor: Håll Sverige Rent, 2021-05-11 | Skogsforum, 2021-04-19 | SVT, 2021-05-13
Varför skräpar vi ner?
Vi har träffat Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent
Att inte skräpa ner borde vara självklart, men varje vecka slänger svenskar miljontals med fimpar, förpackningar, papper och snuskuddar på marken. Studier visar att sociala normer, kunskapsbrist, otydlighet i vem som har ansvaret – individen eller samhället – samt ren och skär bekvämlighet påverkar våra nedskräpningsbeteenden.
Fimpen följt av snuskudden, plastföremålet och matförpackningen är de skräpföremål som leder ligan av vad som oftast hamnar på gator, torg och i naturen.
Enligt Håll Sverige Rent:s första nationella mätning av skräp från juni 2020 slänger svenskar cirka 35 miljoner skräpföremål på marken under en vecka. Det är 60 ton skräp, som både slängs medvetet, och skräp som vi av misstag tappar eller råkar blåsa bort. Hur nedskräpningen har utvecklats eller förändrats över tid är svårt att veta eftersom det inte har undersökts, men Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent, menar att skräpet speglar hur vi lever i dagens samhälle.
Idag kan vi köpa mat och dryck i princip när som helst på dygnet, och vi äter och dricker ofta när vi är på språng eller i rörelse. Det tror jag påverkar det faktum att påsar med matrester, läskburkar, sugrör och skräp exempelvis hamnar i vägkanter. Det är heller ingen slump att vi som en effekt av pandemin ser allt fler plasthandskar och munskydd bland skräpföremålen.
Ingen skräpar ner och alla skräpar ner
Naturvårdsverkets studie ”Beteenden bakom nedskräpning” från 2018 visar att vi generellt inte har för avsikt att skräpa ner. Av respondenterna i studiens enkät svarade hela två tredjedelar att de aldrig skulle lämna plastskräp efter sig och att de vet att skräp är farligt för miljön.
Runt hälften vet också att det är olagligt att skräpa ner, men gör det ändå. Sedan 2011 är möjligt att på plats bli bötfälld för nedskräpning, men det är ett straff som sällan blir verklighet.
Skräpplockning och rörelse — en ren succé
Möt eldsjälen Malin Taggu, initiativtagare till Plogga i Lomma, som gör skillnad
Plogga handlar om att inspirera till mer rörelse i vardagen och vara en miljöhjälte. Att gå, cykla eller jogga och samtidigt plocka skräp är en folkrörelse som växer. Malin Taggu bor i Lomma och är Plogga-ambassadör. Sedan 2018 driver hon Facebookgruppen Plogga i Lomma med nästan 200 skräpplockande medlemmar.
Varför började du plogga?
Jag fick via arbetet gå på en föreläsning med Erik Ahlström, som har startat rörelsen och föreningen Plogga. Vi tog också en provtur i Malmö och det öppnade ögonen för hur stor nerskräpningen är. Jag springer mycket för att få återhämtning i vardagen och blev direkt inspirerad.
Jag är ju redan ute och kan direkt förbättra närmiljön och se till att färre miljögifter sprids! Man behöver bara en påse att samla i eller så slänger du det du hittar i närmaste papperskorg.
Vilka reaktioner fick du när du startade Plogga i Lomma?
Jag startade Facebookgruppen helt utan förväntningar och det har bara varit positiva röster. Det är fantastiskt att så många ställer upp ideellt och kommer på våra event. Under pandemin är de inställda, men via Facebook peppar vi varandra. På tisdagar kör vi #ploggatisdag.
Varför du tror du att människor skräpar ned?
Jag tror mycket handlar om lättja och man inte inser att skräpet påverkar en. Vi kan få reaktioner att det är Lomma kommuns ansvar, men då glömmer man bort att vi betalar alla för nerskräpningen. Jag skulle hellre se att mer skattepengar går till vård, skolor och äldreomsorg och att mindre resurser läggs på skräpplockning.
Hur kan man stoppa nedskräpning?
Många vet inte hur skräp påverkar miljön eller hur mycket miljögifter exempelvis en fimp innehåller. Jag tror på kunskap och positiv information. Vi vet ju att skräp skapar mer nerskräpning, men med plogga försöker vi göra tvärtom.
Sedan är barnens kunskap viktig. Då kan de påverka, och det är till exempel enkelt att plocka skräp tillsammans under en familjepromenad.
Att plogga är enkelt och förbättrar miljön direkt. Allt du behöver är en påse att samla i eller så slänger du det du hittar direkt i en papperskorg. Samtidigt så är det en ögonöppnare för att börja se och förstå hur mycket vi skräpar ner.
Vad är det konstigaste skräpet du har hittat?
Under ett event hittade vi en stor soppåse gömd i ett buskage. I den fanns mat, flaskor med olika drycker, bestick, tallrikar och glas. Förmodligen var det några som festat, haft en soppåse med men lämnat den. Med pandemin ser vi plasthandskar och munskydd, det är nya skräpföremål.
Hur ofta plockar du skräp?
Väldigt ofta! När du har lärt dig att se skräpet är det svårt att gå förbi det, och det är ofta nära till en papperskorg.
Artiklar om nedskräpning
Vem betalar för skräpet?
Varje litet skräpföremål som hamnar på marken kostar för natur och djurliv, men även skattebetalarna. Håll Sverige Rent beräknar att landets kommuner lägger cirka två miljarder kronor per år på att städa upp skräp. Skräp kostar – Vem betalar?
Läs mer
Skräp ökar otryggheten i samhället
Skräp påverkar. Skräp väcker inte bara irritation och gör att miljögifter sprids i vår miljö. När den första fimpen, snabbmatsförpackningen eller den tomma läskburken hamnar på marken bidrar den till att vi skräpar ner mer. Det är nämligen bevisat att en skräpig miljö leder till mer nedskräpning.
Läs merVi som står bakom initiativet
Sysav har tillsammans med sina ägarkommuner tagit fram den här sidan för att inspirera och informera om hur vi kan tänka nytt och mer hållbart kring presenter. Vårt uppdrag är att minska avfallet enligt avfallshierarkin genom att undvika onödig konsumtion, öka återbruket och återvinningen.
