Avfallshierarkin visar i vilken ordning olika metoder ska användas för avfallsbehandling.
Ett EU-direktiv ligger till grund för avfallshierarkin, som är ett verktyg för att uppnå EU:s miljömål. Läs mer under varje steg!
Avfallshierarkins steg
Förebyggande
Avfallsförebyggande handlar helt enkelt om att förhindra uppkomst av sopor och på så sätt minska avfallsmängden.
Vårt sätt att leva producerar stora mängder avfall. 2022 genererade varje svensk 449 kg sopor. Ökningen av mängden sopor har gått skrämmande fort. För 100 år sedan kastades bara ungefär 30 kg sopor per person och år i Sverige.
Den stora avfallsökningen började på 1950-talet då Sveriges ekonomi tog fart och framställningen av konsumtionsartiklar samt förpackningar påbörjades i stor skala.
Andra faktorer som bidragit till det växande sopberget är utveckling av teknik och teknologi, högre materiell standard och en livsstil med överkonsumtion av produkter.
Om hela världens befolkning förbrukade lika mycket av jordens tillgångar som vi i Sverige gör, skulle det behövas drygt fyra jordklot för att resurserna skulle räcka till.
Återanvända
Vid återanvändning används en produkt på nytt, utan att design eller material ändras.
I takt med att vår ekonomi förbättrats, har vi blivit sämre på att återanvända saker. Vi lever i ett köp-och-slängsamhälle, där vi hellre än att laga det som är trasigt kastar det och köper nytt. Mycket av det vi kastar är dessutom varken utslitet eller sönder. Om vi istället gav bort, sålde eller reparerade våra gamla prylar, skulle vi göra stora miljö- och energivinster.
Materialåtervinna
Materialåtervinning innebär att jungfruligt material ersätts med använt material som sorterats efter sina egenskaper.
Sverige hör till de länder i världen som är bäst på att återvinna avfall. Av hushållens avfall gick 28 procent till materialåtervinning, 16 procent återvanns genom biologisk behandling, 55 procent energiåtervanns och 1,6 procent deponerades år 2022 enligt siffror från Avfall Sverige.
Återvinning handlar till stor del om att separera olika material för att sedan återvinna dem. Avfallsbranschen i Sverige arbetar kontinuerligt med att finna nya lösningar för att vi framtiden ska kunna återvinna ännu fler material. Om materialåtervinningen ökar, minskar både åtgången av jordens resurser och avfallets påverkan på miljön minskar.
Energiåtervinna
Förbränning av sopor är ett komplement till annan avfallsbehandling. Vid avfallsförbränning används den energi som är bunden i materialet. Avfall som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas kan omvandlas till energi.
Genom att förbränna sopor istället för att deponera dem minskas utsläppen av växthusgaser. Ersätts fossila bränslen med energi från avfallsförbränning blir miljövinsterna ännu större.
Med optimerad drift och avancerad rökgasrening i avfallskraftvärmeverken reduceras negativ miljöpåverkan, samtidigt som avfall omvandlas till värdefull energi.
Sopor förvandlas till el och värme i Sysavs kraftvärmeverk. 65 procent av fjärrvärmen i Malmö och Burlöv kommer från sopor.
Deponering är den behandlingsmetod som används för avfall som inte kan behandlas på annat sätt, samt för material och ämnen vi inte vill ha tillbaka i naturens kretslopp.
En deponi är det som för inte så länge sedan kallades för soptipp. ”Tippen” har förändrats drastiskt de senaste åren. Ända fram till 1980-talet var slutgiltig förvaring den vanligaste typen av avfallshantering. I Sverige är det idag en marginell företeelse.
1,6 procent
Det avfall som vi inte kan eller bör återvinna läggs på deponi och utgörs till största delen av förorenade massor, asbesthaltiga material samt andra giftiga ämnen. Endast omkring 1,6 procent av det svenska hushållsavfallet deponeras numera.
Stora krav ställs på en deponis konstruktion, som måste ha täta ytskikt, dräneringssystem samt rening av lakvatten (vätska som rinner genom eller tränger ut från sopor vid deponering). Metangasen som bildas sugs upp i den utsträckning det är möjligt och används som energi.
Sysav har två deponier: Avfallsanläggningen Spillepeng i Malmö och Hedeskoga avfallsanläggning i Ystad.
Så lite som möjligt deponeras
Avfall som inte kan materialåtervinnas, behandlas biologiskt, förbrännas med energiutvinning eller på annat sätt nyttiggöras måste deponeras. Deponering är slutförvaring av avfall.