Matavfall är sådant som blir över och inte kan sparas, när du lagat eller ätit mat. Matresterna läggs i den bruna papperspåsen som sedan placeras i ett särskilt sopkärl eller fack i soptunnan.
Om det inte finns möjlighet att sortera ut matavfallet där du bor får du fortsätta lägga det bland restavfallet istället.
I denna fraktionen kan du lägga matrester (både tillagade och råa), kött, ost, pasta, ris, grönsaker, rotfrukter, frukt, bröd, kakor, kex och godis, fisk, fiskrens, skaldjursrester, te och kaffe (även filter).
Matavfallet från hushåll samlas in i papperspåsar. I vissa kommuner samlas matavfall in i separata kärl, i delat kärl eller i fyrfackskärl.
Plast, glas, metall, kattsand, jord, blommor, aska, stearin, snus, cigaretter och tuggummi.
Lägg aldrig plast i matavfallet. Inte ens så kallade "nedbrytbara plastpåsar".
Låt blött avfall som potatisskal rinna av i vasken en stund eller skala direkt i ett durkslag, så rinner vattnet av under tiden. Eller så kan du lägga lite hushållspapper eller tidningspapper i botten på påsen.
Matavfallet förbehandlas till en så kallad slurry, som sedan skickas till biogasanläggningar för vidare biologisk behandling. Med hjälp av bakterier bryts slurryn ner i en syrefri miljö. Resultatet blir en metanrik biogas och flytande biogödsel. Biogas kan användas till bland annat fordonsbränsle och biogödsel används som gödning inom jordbruk - ett miljövänligt alternativ till mineralgödsel.