Mer plast i avfallet ger ökade koldioxidutsläpp

Sysavs avfallskraftvärmeverk är en av Skånes största utsläppare av koldioxid enligt Naturvårdsverkets utsläppsregister. 2021 minskade de totala koldioxidutsläppen något jämfört med föregående år, samtidigt har den fossila andelen ökat med knappt 14 procent. Mer plast i avfallet som energiåtervinns är den största orsaken till ökningen.

I Sysavs avfallskraftvärmeverk tas det utsorterade restavfallets inneboende energi till vara, och förser stora delar av Malmö och Burlöv med fjärrvärme, Sysav är också en viktig leverantör av el till det sydsvenska elnätet. Sysavs energiåtervinning av avfall genererade år 2021, 596 401 ton koldioxidutsläpp, varav 46 procent har fossilt ursprung. Siffrorna visar att kraftfulla åtgärder behövs i hela samhället.

Ökningen av de fossila utsläppen hos Sysav beror på att en större andel av avfallet varit av fossilt ursprung, i huvudsak plast. Den nationella beräkningsmetodiken för analys av fossil andel i rökgaser från energiåtervinning har uppdaterats av Naturvårdsverket, vilket också medverkar till en redovisad ökning jämfört med förra årets statistik.

Ökad plastanvändning

Enligt Naturvårdsverket uppkommer årligen 1,7 miljoner ton plastavfall i Sverige, nästan 80 procent av det går till energiåtervinning eller används som bränsle i industrin. Sysav arbetar kontinuerligt och systematiskt med att minska utsläpp från fossila källor. Plastavfall uppkommer i slutet av en komplex värdekedja och problemet kan inte lösas enbart genom åtgärder i det sista ledet. Ökade krav och incitament behövs för att uppnå förändringar i hela värdekedjan.

-Användningen av plast har ökat dramatiskt de senaste åren, vi behöver bryta trenden med ökande produktion och konsumtion av onödig plast. Samtidigt måste den plast vi använder i samhället i större utsträckning sorteras ut och materialåtervinnas istället för att gå till energiåtervinning. För att uppnå detta krävs norm- och beteendeförändringar samt omställningar i plastens hela värdekedja, säger Jakob Sahlén, miljö- och hållbarhetschef, Sysav.

Bättre källsortering en framgångsfaktor

Invånare i Sverige är enligt lag skyldiga att sortera sitt avfall. Förpackningar, returpapper, farligt avfall och grovsopor ska lämnas till de insamlingssystem som finns. Det avfall som energiåtervinns ska bestå av det som inte går eller är lämpligt att materialåtervinna, som exempelvis isolering från byggprojekt eller blöjor och tuggummin från hushåll. Sysavs plockanalys från 2020, av restavfall från villor och flerfamiljshus i ägarkommunerna, visar att 65 procent av det som slängs i restavfallet inte borde vara där, utan borde sorterats ut till materialåtervinning redan vid källan. Cirka 17 procent av restavfallet är felsorterade plastförpackningar.

Fakta: Vad innebär klimatpositiv?

Med klimatpositiv menas ett klimatavtryck av våra direkta utsläpp som är under netto noll. Sverige som land ska nå nettonollutsläpp 2045. Sysavs ambition är att nå det målet 15 år tidigare. Dessutom vill Sysav bidra väsentligt till regionens utsläppsminskningar. Utöver nettonollutsläpp från verksamheten, ska Sysav agera som en kolsänka för regionen. Läs mer om vilka åtgärder Sysav tar i bolagets Hållbarhetsredovisning här.

Fakta: CCS

CCS står för Carbon Capture and Storage och innebär koldioxidinfångning och lagring. Sysav utreder möjligheterna att ha en storskalig CCS-anläggning på plats till 2030. Med CCS skulle koldioxidutsläppen orsakade av förbränning kunna reduceras med upp till 90 procent. Med koldioxidavskiljning på plats kan Sysav bli klimatpositiva, då man inte bara tar av de fossila koldioxidutsläppen, utan även de biogena och fungerar därmed som en kolsänka i regionen. Det skulle bidra till den reducering av koldioxid i atmosfären som krävs för att klara Parisavtalets 1,5-gradersmål. Läs mer om CCS här.

2021

Totala koldioxidutsläpp från energiåtervinningen 596 401 ton
Fossila koldioxidutsläpp från energiåtervinningen 276  752 ton

2020

Totala koldioxidutsläpp från energiåtervinningen 607  933 ton
Fossila koldioxidutsläpp från energiåtervinningen 243  707 ton