Vårt klimatarbete
För att tydliggöra vårt klimatansvar och staka ut en riktning antog vi 2021 en klimatambition med målet att nå netto noll 2030.
Sysavs klimatambition
Vår verksamhet ska till år 2030 nå netto noll klimatavtryck*,
men vi nöjer oss inte där. Vi kommer dessutom att minska mängden koldioxid i atmosfären, vilket bidrar till att regionen kan minska sina klimatutsläpp i linje med Parisavtalet.
*Våra direkta (scope 1) och indirekta (scope 2 och 3) klimatpåverkande utsläpp
Tydliga steg på resan mot netto noll
Sysavs största klimatpåverkan består av koldioxidutsläpp från energiåtervinning. För att uppnå ambitionen om netto noll-utsläpp behövs åtgärder både innan och efter att avfallet processas i kraftvärmeverket.
Även i en framtida cirkulär ekonomi kommer energiåtervinning av avfall vara nödvändigt – det kommer under lång tid framöver att finnas stora mängder avfall som varken kan eller bör materialåtervinnas. Energiåtervinning omvandlar avfallet till fjärrvärme och el - en viktig och samhällsnyttig del av en hållbar avfallshantering. Förbränning av avfall ger oundvikligen upphov till väsentliga koldioxidutsläpp, både biogena och fossila. Svensk avfallsförbränning står idag för mellan 6 och 8 procent av landets totala utsläpp.
Av Sysavs totala klimatpåverkan (direkta och indirekta utsläpp från vår verksamhet) utgör de direkta utsläppen cirka 80 procent. De direkta utsläppen består nästan helt av koldioxidutsläpp från avfallsförbränningen. Det behövs en rad åtgärder innan och efter energiåtervinning av avfallet för att minska vår klimatpåverkan. Därför krävs samarbete mellan olika aktörer för att nå våra mål samt att vi påverkar den politiska debatten och valen av styrmedel.
Utsortering av plast minskar det fossila koldioxidavtrycket
För att nå vår klimatambition har vi under året målinriktat arbetat uppströms med att minska det fossila innehållet i avfallet, till största delen plast, som energiåtervinns och mot målet att ha en storskalig anläggning för infångning av koldioxid klar 2030.
– Av den plast som hamnar på den europeiska marknaden materialåtervinns cirka 10 procent. Resten går antingen till energiåtervinning eller läggs på deponier. Globalt är bilden ännu dystrare. Vi behöver jobba på flera plan. Dels genom att få till en ökad utsortering och genom åtgärder högre upp i kedjan. Krav måste ställas på producenterna. Idag finns massor av olika plastsorter på marknaden, vilket försvårar återvinningen. Antalet plastsorter behöver minska. Genom att införa krav på andel återvunnet material i produkter, så kallad kvotplikt, skulle även återvinningen av plast drivas på, säger Jakob Sahlén, miljö- och hållbarhetschef, Sysav.
Sysav har under året initierat olika projekt och samarbeten för att minska plasten till energiåtervinning, nedan är några exempel.
■ Vid årsskiftet infördes differentierade priser beroende på mängd fossilt innehåll för industri- och verksamhetskunder. Detta för att sätta press för bättre utsortering av plast högre upp i kedjan.
■ Insatser för ökad sortering av plast på tre av Sysavs återvinningscentraler genom att utöka antalet fraktioner för plast samt att återvinningscentralerna bemannades med en extra person som hjälpte besökare att sortera. Resultatet blev bättre sortering av hårdplast - från 80 procent felsortering till 10 procent - samt nya möjligheter att öka återvinning av mjuka plastorter.
■ Med hjälp av sorteringsskopor sorteras olika fraktioner ut på Spillepengs avfallsanläggning. Under 2023 utvecklade Sysav en ny sortering av fyra olika typer av plaströr.
■ Tillsammans med våra ägarkommuner har vi i olika projekt, utbildningar och kampanjer informerat om vikten av sortering och i synnerhet sortering av plast och matavfall.
Infångning och lagring av koldioxid är
nödvändigt för att nå klimatmålen
FN:s klimatorgan Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) menar att det inte räcker med enbart utsläppsminskningar utan pekar ut koldioxidinfångning som nödvändigt för att sänka koldioxidhalterna i atmosfären. Teknik för Carbon Capture Utalization and Storage installeras framför allt vid stora punktutsläpp som exempelvis kraftvärmeverk. Enkelt förklarat innebär koldioxidinfångning att rökgaserna tvättas och koldioxiden skiljs av. Vårt mål är att ha en storskalig CCUS-anläggning på plats till 2030. Med CCUS skulle vi kunna reducera våra direkta koldioxidutsläpp från skorstenen med upp till 90 procent av såväl den fossila som den biogena koldioxiden. Det betyder minskade utsläpp med mer än 200 000 ton fossil koldioxid och runt 300 000 ton biogen koldioxid per år.
Med CCUS kan Sysav och avfallssektorn åtgärda betydande fossila utsläpp som annars riskerar att vara kvar under en längre tid...
– Att få samhällets restavfall helt fritt från fossilt material är svårt att nå under en överskådlig framtid. Med CCUS kan Sysav och avfallssektorn åtgärda betydande fossila utsläpp som annars riskerar att vara kvar under en längre tid, och samtidigt addera ytterligare en samhällstjänst: den kolsänka som uppstår när vi fångar in och lagrar även biogena utsläpp, säger Jakob Sahlén.