Från och med 1 januari 2025 ska alla textilier sorteras ut från restavfallet och lämnas till kommunens separata insamling för textilavfall.
Här kan du läsa mer om hur vi kan konsumera textil på ett mer hållbart sätt, var vi ska slänga våra textilier och hur stort textilproduktionens pris för miljön är.
Siptex som forskningsprojekt finansierades av Vinnova och var ett steg 3-projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation. Detta steg innebar etablering av världens första automatiserade sorteringsanläggning för post-consumer textilier i industriell skala. Projektet leddes av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomfördes 2016-2022 tillsammans med ett brett konsortium bestående av svenska modebolag, forskningsinstitut, myndigheter och aktörer från olika delar av värdekedjan för textil.
I november 2022 upphörde Siptex att vara ett forskningsprojekt och övergick helt till Sysav, som har investerat i anläggningen.
Fyra plagg. I en vecka
Ut med det gamla och in med det nya. Inför varje säsong är det lätt att gå bananas på en ny garderob. Utmana dig att använda all kreativitet du har för att starta säsongen med en Four Fit Challenge! Tänk nytt! Eller ja, återanvändning överhuvudtaget, bloppisar, lyxloppisar, swop shops och klädbytarpartyn.
Utmana dig själv att tänka mer hållbart kring mode. Återanvänd det du redan har och tänk igenom dina inköp. Shoppa och klä dig mer klimatsmart helt enkelt!
Four Fit Challenge är en utmaning som ska få oss att tänka mer hållbart kring mode. Genom att använda bara fyra plagg i en vecka vill vi få alla att reflektera kring behov och begär, sitt shoppingbeteende och hur många plagg man egentligen behöver i garderoben.
Utmana dina kollegor, vänner eller familj.
Tänk igenom veckans alla tillfällen så att plaggen kan kombineras för dem; t.ex. jag måste kunna ha mina plagg på lekplatsen med barnen, på kontoret och på festen i helgen.
Klänningar kan vara både toppar och helplagg, ett par jeans fungerar oftast i alla situationer, någon blus och en skön t-shirt. Fundera på om du kommer att tröttna på det mönstrade efter tre, fyra dagar. Kanske ska du välja något basplagg som kan piffas med olika accessoarer istället?
Välj smart och strategiskt. Välj hållbara plagg.
Det är svårt att återvinna textilmaterial, och sker i princip inte i Sverige. Det absolut bästa för miljön är att återanvända plagg.
Innan vi reder ut begreppen kring återanvändning och återvinning måste nuläget göras klart: idag förbränns största delen av det textilavfall som uppstår i Sverige. 20% återanvänds och en försvinnande liten del går till materialåtervinning. Faktum är att vi är bland de sämsta i Europa på separat insamling av textil. Vi har varken något lagstadgat insamlingssystem eller någon återvinningsindustri
Så go nuts på second hand, vintage och swoppa för fullt. För att plaggen ska hålla är det bra att tänka på kvalitet istället för kvantitet.
Fyra plagg. I en vecka
Ut med det gamla och in med det nya. Inför varje säsong är det lätt att gå bananas på en ny garderob. Utmana dig att använda all kreativitet du har för att starta säsongen med en Four Fit Challenge! Tänk nytt! Eller ja, återanvändning överhuvudtaget, bloppisar, lyxloppisar, swop shops och klädbytarpartyn.
Utmana dig själv att tänka mer hållbart kring mode. Återanvänd det du redan har och tänk igenom dina inköp. Shoppa och klä dig mer klimatsmart helt enkelt!
Four Fit Challenge är en utmaning som ska få oss att tänka mer hållbart kring mode. Genom att använda bara fyra plagg i en vecka vill vi få alla att reflektera kring behov och begär, sitt shoppingbeteende och hur många plagg man egentligen behöver i garderoben.
Utmana dina kollegor, vänner eller familj.
Tänk igenom veckans alla tillfällen så att plaggen kan kombineras för dem; t.ex. jag måste kunna ha mina plagg på lekplatsen med barnen, på kontoret och på festen i helgen.
Klänningar kan vara både toppar och helplagg, ett par jeans fungerar oftast i alla situationer, någon blus och en skön t-shirt. Fundera på om du kommer att tröttna på det mönstrade efter tre, fyra dagar. Kanske ska du välja något basplagg som kan piffas med olika accessoarer istället?
Välj smart och strategiskt. Välj hållbara plagg.
Det är svårt att återvinna textilmaterial, och sker i princip inte i Sverige. Det absolut bästa för miljön är att återanvända plagg.
Innan vi reder ut begreppen kring återanvändning och återvinning måste nuläget göras klart: idag förbränns största delen av det textilavfall som uppstår i Sverige. 20% återanvänds och en försvinnande liten del går till materialåtervinning. Faktum är att vi är bland de sämsta i Europa på separat insamling av textil. Vi har varken något lagstadgat insamlingssystem eller någon återvinningsindustri
Så go nuts på second hand, vintage och swoppa för fullt. För att plaggen ska hålla är det bra att tänka på kvalitet istället för kvantitet.
Bomull är favoriten i våra kläder och används i våra älskade jeans. Vi skulle göra miljön en stor tjänst om alla jeans syddes av ekologisk bomull och dessutom kunde återvinnas när man inte längre ville ha dem. Riktigt så enkelt är det tyvärr inte. Från det att bomullen plockats till det att du provar jeansen i butiken har det gått åt 11 000 liter vatten.
Produktionen av alla sorters bomullstyger skapar stora mängder avfall. Alltifrån kemikalier som används i färgerier och väverier till gruvavfall vid anrikning av metaller, samt stora kvantiteter avloppsvatten.
Väljer vi ekologiska jeans det inte går åt lika mycket vatten och energi när man inte använder konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel i odlingen och i produktionsprocessen. Tyvärr är fortfarande bara 2,5 procent av världens bomullsodlingar ekologiska.
Det starka denimtyget slits både av att vi använder våra byxor men också när vi tvättar dem. En bra tumregel är därför att tvätta så sällan som möjligt och på låg temperatur (40 istället för 60 grader). Går det hål är det lätt att laga. I Sysavs syskola visar designern Helle Robertson hur du kan göra.
Märkesjeans är eftertraktade i second hand – affärer och på klädbytardagar. Flera välgörenhetsorganisationer bedriver också projekt som syftar till att skapa ett både miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Så du kan göra en riktigt god gärning om du handlar hos dem.
Släng oanvändbara textilier och kläder i textilbehållaren så att de kan återvinnas.
Läder känns som en naturlig och miljövänlig produkt. Det är ändå en restprodukt från köttindustrin och det är ju jättebra om vi tar hand om hela djuret. Men vi får inte blunda för den stora mängd avfall som genereras när våra skor tillverkas. Avfallet uppkommer framför allt vid utvinning av metaller som används när lädret bearbetas.
Det mesta är gruvavfall från brytning och bearbetning av så kallade sulfidiska malmer som innehåller olika slags metaller. I skotillverkning är det främst kopparkoncentrat som används.
Behåll formen på skon genom att använda skoblock.
Det finns flera, både svenska och utländska tillverkare, som istället använder gamla tekniker och garvar lädret med, bland annat, ekbark och salt.
Sajten klimatsmart.se har gjort en lista på producenter och återförsäljare av ekologiska skor.
För att minska avfallet och konsumera mer miljövänligt är det därför viktigt att köpa skor som håller länge. Att sköta om sina läderskor med skokräm eller läderfett, sula om dem och regelbundet impregnera dem hjälper också till att öka livslängden.
Över hela landet finns bra och erfarna skomakare som lagar trasiga skor. Sveriges skomakarmästarförbund har gjort en lista över var deras medlemmar finns.
Usedby.com och andra webbshoppar köper och säljer modekläder och märkesskor som är i bra skick. Sellpy.se är en annan webbtjänst som säljer skor och kläder i bra skick second hand.
Uttjänta läderskor tar du med till återvinningscentralen där de slängs i fraktionen Brännbar rest.
Rapport IVL: Produkters totala avfall - en studie om avfallsfotavtryck och klimatkostnad
Bomull är favoriten i våra kläder och används i våra älskade jeans. Vi skulle göra miljön en stor tjänst om alla jeans syddes av ekologisk bomull och dessutom kunde återvinnas när man inte längre ville ha dem. Riktigt så enkelt är det tyvärr inte. Från det att bomullen plockats till det att du provar jeansen i butiken har det gått åt 11 000 liter vatten.
Produktionen av alla sorters bomullstyger skapar stora mängder avfall. Alltifrån kemikalier som används i färgerier och väverier till gruvavfall vid anrikning av metaller, samt stora kvantiteter avloppsvatten.
Väljer vi ekologiska jeans det inte går åt lika mycket vatten och energi när man inte använder konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel i odlingen och i produktionsprocessen. Tyvärr är fortfarande bara 2,5 procent av världens bomullsodlingar ekologiska.
Det starka denimtyget slits både av att vi använder våra byxor men också när vi tvättar dem. En bra tumregel är därför att tvätta så sällan som möjligt och på låg temperatur (40 istället för 60 grader). Går det hål är det lätt att laga. I Sysavs syskola visar designern Helle Robertson hur du kan göra.
Märkesjeans är eftertraktade i second hand – affärer och på klädbytardagar. Flera välgörenhetsorganisationer bedriver också projekt som syftar till att skapa ett både miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Så du kan göra en riktigt god gärning om du handlar hos dem.
Släng oanvändbara textilier och kläder i textilbehållaren så att de kan återvinnas.
Läder känns som en naturlig och miljövänlig produkt. Det är ändå en restprodukt från köttindustrin och det är ju jättebra om vi tar hand om hela djuret. Men vi får inte blunda för den stora mängd avfall som genereras när våra skor tillverkas. Avfallet uppkommer framför allt vid utvinning av metaller som används när lädret bearbetas.
Det mesta är gruvavfall från brytning och bearbetning av så kallade sulfidiska malmer som innehåller olika slags metaller. I skotillverkning är det främst kopparkoncentrat som används.
Behåll formen på skon genom att använda skoblock.
Det finns flera, både svenska och utländska tillverkare, som istället använder gamla tekniker och garvar lädret med, bland annat, ekbark och salt.
Sajten klimatsmart.se har gjort en lista på producenter och återförsäljare av ekologiska skor.
För att minska avfallet och konsumera mer miljövänligt är det därför viktigt att köpa skor som håller länge. Att sköta om sina läderskor med skokräm eller läderfett, sula om dem och regelbundet impregnera dem hjälper också till att öka livslängden.
Över hela landet finns bra och erfarna skomakare som lagar trasiga skor. Sveriges skomakarmästarförbund har gjort en lista över var deras medlemmar finns.
Usedby.com och andra webbshoppar köper och säljer modekläder och märkesskor som är i bra skick. Sellpy.se är en annan webbtjänst som säljer skor och kläder i bra skick second hand.
Uttjänta läderskor tar du med till återvinningscentralen där de slängs i fraktionen Brännbar rest.
Rapport IVL: Produkters totala avfall - en studie om avfallsfotavtryck och klimatkostnad
En ny t-shirt. Den har ett pris i butiken men miljön tar en del av kostnaden.
En ny t-shirt till helgen för 79 kronor måste man väl kunna unna sig? Men du betalar egentligen bara en del av det verkliga priset för den billiga tröjan.
I tillverkningen används ofta massor av kemikalier, ofta så mycket som 1 kg för varje kilo bomullstextil. Så kostnaderna för miljön är mycket högre.
Bomull är det absolut vanligaste materialet i t-shirts. Det är skönt att bära närmast kroppen men ganska svårt att odla. Bomullsplantan är känslig för insektsangrepp och torka och måste därför konstbevattnas och besprutas med bekämpningsmedel.
Det innebär stora påfrestningar på både människor och natur runt bomullsodlingarna. I områden runtomkring har man kunnat se hur den biologiska mångfalden minskat. Dessutom förorenar bekämpningsmedlen områden och vattendrag runt odlingarna. De som arbetar i bomullsfälten riskerar dessutom förhöjd dödlighet eller att bli sjuka när de exponeras för medlen.
För att få veta mera om bomullsodlingens miljömässiga konsekvenser, läs Världsnaturfondens WWF rapport "Bomull - en ren naturprodukt?"
Ekologiskt odlad bomull är bättre men det finns även andra material som inte är så skadliga för miljön och som dessutom är nedbrytbara i naturen.
Hampa, ull, lin och lycocell är några exempel på miljövänliga alternativ. Här är ett reportage som handlar om hur gran och tall förvandlas till, bland annat, råvara till våra kläder.
Gran och tall in på bara kroppen - Ett reportage av Skogsmagasinet
Checklista för att bli en hållbar konsument:
Använd utslitna t-shirts som damm – och putstrasor.
En ny t-shirt. Den har ett pris i butiken men miljön tar en del av kostnaden.
En ny t-shirt till helgen för 79 kronor måste man väl kunna unna sig? Men du betalar egentligen bara en del av det verkliga priset för den billiga tröjan.
I tillverkningen används ofta massor av kemikalier, ofta så mycket som 1 kg för varje kilo bomullstextil. Så kostnaderna för miljön är mycket högre.
Bomull är det absolut vanligaste materialet i t-shirts. Det är skönt att bära närmast kroppen men ganska svårt att odla. Bomullsplantan är känslig för insektsangrepp och torka och måste därför konstbevattnas och besprutas med bekämpningsmedel.
Det innebär stora påfrestningar på både människor och natur runt bomullsodlingarna. I områden runtomkring har man kunnat se hur den biologiska mångfalden minskat. Dessutom förorenar bekämpningsmedlen områden och vattendrag runt odlingarna. De som arbetar i bomullsfälten riskerar dessutom förhöjd dödlighet eller att bli sjuka när de exponeras för medlen.
För att få veta mera om bomullsodlingens miljömässiga konsekvenser, läs Världsnaturfondens WWF rapport "Bomull - en ren naturprodukt?"
Ekologiskt odlad bomull är bättre men det finns även andra material som inte är så skadliga för miljön och som dessutom är nedbrytbara i naturen.
Hampa, ull, lin och lycocell är några exempel på miljövänliga alternativ. Här är ett reportage som handlar om hur gran och tall förvandlas till, bland annat, råvara till våra kläder.
Gran och tall in på bara kroppen - Ett reportage av Skogsmagasinet
Checklista för att bli en hållbar konsument:
Använd utslitna t-shirts som damm – och putstrasor.
Det finns mycket att ta hänsyn till när man letar efter en hållbar present. Sysavs miljöpedagog Rustan Nilsson berättar mer om materials miljöpåverkan och hur designen kan styra om en produkt går att återvinna eller inte.
Läs merEn effekt av att vi idag lever i ett samhälle och en kultur som är definieras av konsumtion innebär bland annat att vi ser konsumtion som en lösning på våra vardagliga problem.
Läs merSmycken har i alla tider använts för att göra oss vackra, visa vår personlighet och representera milstolpar i livet.
Läs mer