Smycken har i alla tider använts för att göra oss vackra, visa vår personlighet och representera milstolpar i livet. Samtidigt innebär gruvdriften och smyckestillverkning stora utsläpp av miljögifter, hälsofarliga arbetsförhållanden och kränkningar av mänskliga rättigheter. Nu visar återvunna ädelmetaller, labbodlade diamanter och återbrukade ädelstenar vägar till hållbarhet.
– Det finns otroliga missförhållanden i smyckestillverkningen, både vad gäller arbetsmiljö och miljöförstöring. Samtidigt har smycken jämfört med många andra produkter potential att vara hållbara. Vi bär dem under lång tid och de är inte ovanligt att de går i arv, säger Magdalena Nehm, smyckesdesigner, entreprenör och ägare av MNOP Jewelry som hon driver sedan 2017. Det är ett av förhållandevis få företag i branschen som medvetet satsar på hållbar smyckestillverkning med liten miljöpåverkan.
Brytning av silver och guld resulterar ofta i att mark och vattendrag blir förorenade eftersom tungmetaller som cyanid och kvicksilver används under utvinningsprocessen. Småskalig guldutvinning är till exempel en av de största källorna till kvicksilverutsläpp i världen, men även produktionen av smycken är hälsofarlig.
Att hugga, borra eller slipa halvädeldelstenar och ädelstenar innebär hantering av farliga kemikalier. Genom inandning av slipdammet finns en stor risk att utveckla den dödliga sjukdomen stendammslunga. Skyddsutrustning förekommer sällan, och både gruvföretag och tillverkare utnyttjar människors fattigdom för att få tillgång till billig arbetskraft.
Utvinning av ädelmetaller och ädelstenar är resurskrävande.
Till exempel så finns det väldigt små mängder guld, och för att få fram så lite som tre till fem gram guld måste ett ton malm brytas.
Att välja ett nyproducerat smycke är därför inget att rekommendera för en medveten konsument, och inte heller smycken från så kallade fast fashion-kollektioner. Ett fenomen som är vanligt inom mode, men som även finns inom smyckesbranschen. Magdalena Nehm lyfter också att ett pläterat smycke inte är miljövänligt alternativ.
En plätering är ett överdrag, ett mycket tunt lager av exempelvis guld som läggs över ett annat metallföremål. Pläterade smycken slits snabbt, blir lätt missfärgade och kräver ofta både cyanid och andra kemikalier vid tillverkningen. Det allra hållbaraste kortet är smycken som är tillverkade av återvunnet guld och silver. Båda ädelmetallerna är lätta att återanvända genom så kallad affinering, där ädla metaller separeras från oädla och sedan smälts till ett nytt användbart råmaterial. Det finns också stora mängder av både guld och silver att återanvända, och speciellt för guld finns det ett välfungerande återvinningssystem i branschen.
Trots att återvinning och återbrukning ger bra förutsättningar för att ställa om till en mer hållbar produktion går utvecklingen mot att använda mer återvunna material trögt. En förflyttning har startat, men det gäller att som konsument syna vad marknadsföringen innebär i praktiken.
Jag skulle säga att vi är inne i en form av green wash-period.
Allt blir inte hållbart bara för att man säger det. Ett silversmycke som består av återvunnet silver kan betyda väldigt olika saker; det kan vara en procent återvunnet material eller bestå av 100 procent återvunnet.
Magdalena Nehm använder återvunnet guld och återvunnet silver i sina smycken. Dock är det svårt att få tag i kedjor som består av återvunnet material. Däremot är det förhållandevis enkelt att återanvända ädelstenar; både diamanter, safirer, topaser och rubiner, för att nämna några exempel, går att återbruka.
– Intressant är att diamanter tappar i värde när de blir slitna och att ädelstenar som safirer och rubiner många gånger slängs när smycken återvinns. Helt i onödan, och jag tycker själv att äldre stenar är vackrare än nya.
Handeln med ädelstenar har idag stora problem med korruption, och diamanter har under lång tid använts för att finansiera vapenhandel, krig och kriminell verksamhet. Även gruvdriften består av en utvinning där miljöfarliga kemikalier används och där människor tvingas arbeta under omänskliga förhållanden.
Det finns dock möjlighet att köpa certifierade stenar. Rättvise- eller Fairtrade-märkning garanterar att arbetsmiljön vid utvinningen är schysst, att gruvarbetarna får skäligt betalt och att ursprunget är kontrollerat i alla led. Etiska stenar, som också är ett vanligt begrepp, är dock något annat.
– Att köpa en etisk sten innebär bara att du har köpt en diamant som inte är en blodsdiamant eller krigsdiamant. Den kan fortfarande vara utvunnen på ett förkastligt sätt och utan att någon hänsyn till miljön tagits.
Den som vill ha en ny diamant på fingret och vill vara säker på att stenen är producerad hållbart ska titta närmare på laboratorieodlade, eller labbodlade, diamanter. Det är en tillverkningsprocess som under de senaste tio åren växt sig stark i USA och innebär att diamanter framställs på konstgjord väg med hjälp av hög värme och högt tryck i en kammare.
– Använder du miljövänlig el i tillverkningen så har du en allt igenom hållbar ädelsten. Jag har följt utvecklingen och hoppas att detta slår igenom även i Sverige.
Att kunna kontrollera tillverkningen bättre och få tillförlitlig information om både ädelmetallers och ädelstenars utvinning är viktiga steg för att skapa hållbarare smycken. Idag är Bangladesh, Indien och Kina exempel på stora marknader när det handlar om utvinning, bearbetning och tillverkning av ädelmetaller och smycken medan afrikanska länder som Sydafrika och Kongo är stora inom diamant- och ädelstensutvinning.
– Min produktion finns i Sverige och generellt måste den flytta närmare oss för att vi ska kunna veta hur arbetsmiljön ser ut och kunna följa materialets väg. Jag väljer nästan bara europeiska återförsäljare av återvunnet material just av den anledningen.
Framtiden för hållbara smycken är ljus och Magdalena Nehm hoppas att både konsumenter och tillverkare ska se de möjligheter som finns just nu och de som väntar runt hörnet. Själv tror hon mycket på cirkulära tjänster.
Smycken är roligt och det finns ett behov hos oss att förstärka vem vi är med hjälp av dem.
Jag tror det finns en potential i hyrtjänster och möjligheten att utveckla prenumerationstjänster för smycken. Då bär du dem under en viss tid, och sedan lämnar du tillbaka dem och får nya. Du kan förnya dig utan att köpa nytt.
Köp smycken som du vet att du kommer att ha länge och använda mycket, och välj smycken som är tillverkade av återvunna material.
Laga smycken som går sönder och lämna smycken till återvinning när du inte vill behålla dem. Oäkta smycken sorteras som metallskrot. Äkta silversmycken kan lämnas till en silversmed och guldsmycken kan säljas till guldföretag.
Undvik smycken med pläteringar. De blir snabbt slitna och passar sämre till vardagsmycken.
Köp inte begagnade smycken om du inte säkert vet vad de innehåller. Äldre smycken eller smycken köpta på utländska webbsidor kan innehålla förhållandevis stora mängder allergiframkallande ämnen som kadmium, nickel och bly.
Ställ frågor till tillverkare som säljer hållbara smycken så att du vet på vilket sätt smycket är hållbart och vad det innebär i praktiken.
(Källa: mnop.se)