Nästa gång du går in på site:n så kommer du direkt till den satta avdelningen, Företag eller Privatkund där innehållet anpassas till respektive intresseområde. Rensar du däremot denna cookie visas information för båda intresseområde.
Bli textilsmart
Vad händer med textilierna du lämnar på återvinningscentralen? Hur kan du hålla liv i dina kläder så länge som möjligt? Läs mer om hur vi arbetar för att maximera återbruk och återvinning av textil – och varför din insats gör skillnad!
Från 1 oktober ska du slänga smutsigt textilavfall i soporna
Från och med den 1 oktober 2025 införs undantag från kravet på utsortering av textilavfall. Det innebär att vissa textilier inte längre ska samlas in separat utan istället läggas i restavfallet.
Textilier som är fuktiga, fläckiga, smutsiga, mycket trasiga, mögliga eller angripna av skadedjur ska slängas i restavfallet hemma (den vanliga soppåsen) eller sorteras som energiåtervinning på återvinningscentralen. Samma gäller strumpor och underkläder, som nu är helt undantagna från insamlingen.
Sysav fortsätter att samla in både hela och trasiga textilier i samma flöde: kläder och andra textilier som väskor, dukar och lakan. Små skavanker, som en reva eller en trasig dragkedja, är helt okej – de ska fortfarande sorteras ut för insamling.
För att textilen ska kunna återbrukas eller materialåtervinnas är det viktigt att allt lämnas torrt och väl förpackat. Sysav har sett en kraftig försämring av kvaliteten på det insamlade materialet, för att vi ska kunna ta vara på resurserna är det viktigt att instruktionerna följs.
Resultat av granskning av textilsorteringsföretaget Humana Litauen
Sysav skickar, i likhet med många andra svenska kommuner, insamlat textilavfall till Humana Litauen för sortering. 24 juni 2025 publicerade Sydsvenskan en artikel om anläggningen utanför Vilnius där arbetsmiljön ifrågasattes, bland annat ergonomi och kemikaliehantering. En revision av oberoende intertek visar att arbetsmiljön med beröm lever upp till kraven för ISO-certifiering.
Under den senaste tiden har frågor kring textilinsamling och hantering fått ökad uppmärksamhet i media. Många undrar varför textilier som samlas in hos Sysav inte hanteras lokalt i Malmö utan i stället skickas till Litauen. Svaret är enkelt – det handlar om att ge textilen ett längre liv och ta största möjliga miljöhänsyn.
Vi har intervjuat Karin Kruse på Naturskyddsföreningen som nyligen släppt rapporten ”Monstret i garderoben” och kampanjat för Max 5.
Vad har vi för monster i garderoben?
– Monstret är vår klädkonsumtion. Vi har funnit att klädindustrin är ohållbar, med överproduktion och kort livslängd på plaggen. Nyckeln är att minska konsumtionen och förlänga plaggens livslängd. Även återvinningen måste öka, endast en procent av textilfibrer återvinns till nya kläder.
Hur bör man tänka kring sin garderob?
– Vi rekommenderar att varje plagg bör användas minst 270 gånger. Billiga plagg används i genomsnitt bara sju gånger. Vi måste även tänka mer på second hand och på att köpa plagg med värde för att kunna sälja dem vidare. Vi behöver också reflektera över köpvanor och hur vi påverkas av omgivningen.
Vad handlar kampanjen Max 5 om?
– Vi föreslår att begränsa köpet till max 5 nya plagg per år för att minska miljöpåverkan. I Sverige köper vi i snitt 25 plagg per person och år. Utmaningen har blivit populär och vi vill gärna att fler deltar. På så sätt kan vi stoppa ohållbar produktion, särskilt fast fashion.
I Bjärred har klädbytet blivit mer än bara en miljövänlig aktivitet – det är en plats för gemenskap och hållbara val. Lina Kanters och Anna Bohm Fraser, eldsjälar bakom initiativet, vill inspirera fler att upptäcka glädjen med second hand.
Genom Klimatklubben och samarbeten med lokala aktörer, som biblioteket, driver de förändring som engagerar både vuxna och barn. Lina och Anna vill minska klimatavtrycket, sprida medvetenhet och visa att second hand kan vara både roligt och stilfullt.
– Två gånger per år byter vi barnkläder och leksaker. Klädbyte för vuxna, med mingel, musik och fika, har vi haft en gång varje höst, berättar Anna.
Lina och Anna tycker att det är viktigt att barnen själva får vara med och välja kläder.
– Det hjälper dem att vänja sig vid second hand som ett naturligt alternativ, säger Lina. Klädbytet är inte bara miljövänligt, utan även sociala och trevliga tillställningar.
– Det handlar inte bara om kläder, säger Lina, utan om att skapa en förändring i hur vi tänker kring konsumtion och visa att det finns enkla, roliga och hållbara alternativ.
De betonar att kläderna som byts ska vara hela och rena. Lina och Anna hoppas att fler vågar delta i klädbyten och drömmer om att se sina kläder leva vidare.
– Tänk att se någon i matbutiken som har på sig ett plagg som man själv haft, det vore kul, säger Lina.
Anna och Lina vill även tipsa om att anordna egna klädbyten i kompisgänget eller på arbetsplatsen.
Sysavs Syskola Sy i knapp
Tillverkning av textil är en fruktansvärd belastning för miljön. Det går åt enorma mängder vatten och kemikalier. Genom att ta hand om dina kläder och få dem att leva längre kan du bidra till ett minskat slöseri med resurser. Detta avsnitt av Sysavs SySkola visar hur man gör för att sy i en knapp
Sysavs SySkola Lappa jeans
Tillverkning av textil är en fruktansvärd belastning för miljön. Det går åt enorma mängder vatten och kemikalier. Genom att ta hand om dina kläder och få dem att leva längre kan du bidra till ett minskat slöseri med resurser. Detta avsnitt av Sysavs SySkola visar hur man gör för att lappa ett par jeans.
Sysavs SySkola Dragkedja
Detta avsnitt av Sysavs SySkola visar hur man gör för att fixa en trasig dragkedja.
Vad har vi för monster i garderoben?
Vad har vi för monster i garderoben?
Vi har intervjuat Karin Kruse på Naturskyddsföreningen som nyligen släppt rapporten ”Monstret i garderoben” och kampanjat för Max 5.
Vad har vi för monster i garderoben?
– Monstret är vår klädkonsumtion. Vi har funnit att klädindustrin är ohållbar, med överproduktion och kort livslängd på plaggen. Nyckeln är att minska konsumtionen och förlänga plaggens livslängd. Även återvinningen måste öka, endast en procent av textilfibrer återvinns till nya kläder.
Hur bör man tänka kring sin garderob?
– Vi rekommenderar att varje plagg bör användas minst 270 gånger. Billiga plagg används i genomsnitt bara sju gånger. Vi måste även tänka mer på second hand och på att köpa plagg med värde för att kunna sälja dem vidare. Vi behöver också reflektera över köpvanor och hur vi påverkas av omgivningen.
Vad handlar kampanjen Max 5 om?
– Vi föreslår att begränsa köpet till max 5 nya plagg per år för att minska miljöpåverkan. I Sverige köper vi i snitt 25 plagg per person och år. Utmaningen har blivit populär och vi vill gärna att fler deltar. På så sätt kan vi stoppa ohållbar produktion, särskilt fast fashion.
I Bjärred har klädbytet blivit mer än bara en miljövänlig aktivitet – det är en plats för gemenskap och hållbara val. Lina Kanters och Anna Bohm Fraser, eldsjälar bakom initiativet, vill inspirera fler att upptäcka glädjen med second hand.
Genom Klimatklubben och samarbeten med lokala aktörer, som biblioteket, driver de förändring som engagerar både vuxna och barn. Lina och Anna vill minska klimatavtrycket, sprida medvetenhet och visa att second hand kan vara både roligt och stilfullt.
– Två gånger per år byter vi barnkläder och leksaker. Klädbyte för vuxna, med mingel, musik och fika, har vi haft en gång varje höst, berättar Anna.
Lina och Anna tycker att det är viktigt att barnen själva får vara med och välja kläder.
– Det hjälper dem att vänja sig vid second hand som ett naturligt alternativ, säger Lina. Klädbytet är inte bara miljövänligt, utan även sociala och trevliga tillställningar.
– Det handlar inte bara om kläder, säger Lina, utan om att skapa en förändring i hur vi tänker kring konsumtion och visa att det finns enkla, roliga och hållbara alternativ.
De betonar att kläderna som byts ska vara hela och rena. Lina och Anna hoppas att fler vågar delta i klädbyten och drömmer om att se sina kläder leva vidare.
– Tänk att se någon i matbutiken som har på sig ett plagg som man själv haft, det vore kul, säger Lina.
Anna och Lina vill även tipsa om att anordna egna klädbyten i kompisgänget eller på arbetsplatsen.
Sysavs SySkola
Sysavs Syskola Sy i knapp
Tillverkning av textil är en fruktansvärd belastning för miljön. Det går åt enorma mängder vatten och kemikalier. Genom att ta hand om dina kläder och få dem att leva längre kan du bidra till ett minskat slöseri med resurser. Detta avsnitt av Sysavs SySkola visar hur man gör för att sy i en knapp
Sysavs SySkola Lappa jeans
Tillverkning av textil är en fruktansvärd belastning för miljön. Det går åt enorma mängder vatten och kemikalier. Genom att ta hand om dina kläder och få dem att leva längre kan du bidra till ett minskat slöseri med resurser. Detta avsnitt av Sysavs SySkola visar hur man gör för att lappa ett par jeans.
Sysavs SySkola Dragkedja
Detta avsnitt av Sysavs SySkola visar hur man gör för att fixa en trasig dragkedja.
Vanliga frågor och svar
Var ska jag göra av min trasiga t-shirt?
Textilavfall som är torrt och bara lite trasigt ska gå till kommunens insamlingssystem. På Sysavs återvinningscentraler kan du lägga både hel och trasig textil i samma behållare. Väldigt trasig textil ska slängas i restavfallet (den vanliga soppåsen)
Blir det inte problem om jag lägger mina rena och hela kläder på samma ställe som trasiga?
Alla textilier som samlas in på Sysavs återvinningscentraler går till manuell sortering, där professionella sorterare avgör vad som går att återbruka. Det viktiga är att du INTE lägger fuktig, smutsig, mycket trasig eller möglig textil i insamlingen.
Ska jag lägga kläderna i en påse innan jag lämnar det till insamling?
Ja, för att textilierna ska kunna återbrukas och materialåtervinnas behöver de vara torra och förpackas väl i påsar eller säckar.
Varför är det viktigt med textilinsamling?
Textilindustrin är ett stort problem både för miljö och klimat. Enligt FN:s handelsorgan Unctad släpper klädindustrin ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop. Samtidigt är det bara ett fåtal procent av all textil som slängs som går till materialåtervinning, det mesta eldas upp eller hamnar på deponier runt om i världen. Textilindustrin står inför stora hållbarhetsutmaningar och det krävs lösningar i flera led.
Hur kan jag som konsument påverka?
Det du som konsument kan göra är välja second hand i första hand, laga, låna och hyra kläder. Sysav som avfallshanterare jobbar både med information och inspiration till smartare konsumtion och med tekniska lösningar för textilavfall. Vi arbetar för att textil ska användas så mycket och länge som möjligt innan det blir avfall som ska återvinnas.
Måste jag sortera mina textilier?
Ja, från 1 januari 2025 gäller krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter. Kommunerna ska ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall. I Sysavs 14 ägarkommuner sker insamlingen på återvinningscentralerna.
Vad händer med textilierna efter jag lämnat in dem?
Insamlat material följer avfallshierarkin, där återbruk är högst prioriterat, följt av återvinning och därefter förbränning som sista alternativ.
Efter att du lämnat dina textilier på någon av Sysavs återvinningscentraler går de vidare till manuell sortering. Det som är helt och kan användas igen går till återbruk. Det som kan materialåtervinnas går till olika typer av återvinning och resten förbränns.
Varför går inte återbruksmaterialet ni samlar in till välgörenhetsorganisationerna?
Det är upp till var och en vilken organisation man vill lämna hel textil till. Det finns många olika aktörer som samlar in textilier för att bekosta välgörenhetsaktiviteter både i Sverige och utomlands.
Sysav samlar in både hel och trasig textil, bedömningen av vad som går att sälja second hand görs bäst av professionella värderare. Därför kan besökare på Sysavs återvinningscentraler lägga både helt och trasigt i samma behållare.
Mer hållbar läsning
Hållbara aktiviteter
En hållbar aktivitet är något som gör skillnad för miljön och klimatet. Det är också något som hjälper till att göra det enklare att leva mer cirkulärt, göra klimatsmarta val och spara på jordens resurser i sin vardag.
Siptex är världens första storskaliga anläggning i sitt slag. Den sorterar textil efter färg och fibersammansättning med hjälp av nära-infrarött ljus, för att kunna gå vidare till olika former av återvinning.
